Minska avfallet

Grön soptunna på garageuppfart, fotograf Nils-Göran Swartz.Vi blir allt bättre på återvinning. Samtidigt ökar den totala sopmängden varje år. Idag slänger varje person i Sverige cirka 500 kg sopor per år. 1980 var den siffran 300 kilo och 1950 rörde det sig om 150 kilo per person och år.

Jorden har begränsade resurser. Om alla människor skulle leva som vi gör i Sverige behövs tre jordklot. Du kan hjälpa till och bidra till en hållbar utveckling.

Minska matsvinnet

Varje år slänger vi 28 kilo mat per person. Det är slöseri med både resurser, miljö och pengar. Få människor vill slänga mat. Men dålig planering, lite tid och billig mat gör att vi ändå slänger. Mat är idag en relativt liten del av hushållens utgifter. Om vi jämför med 1950-talet då vi lade hälften av våra pengar på mat, lägger vi idag 12 procent. Därför är det ekonomiska skälet för att minska matsvinnet inte så stort. Många tycker också att andra slänger mycket mat, men att de själva inte gör det.

Använd dina sinnen

Många har heller inte koll på skillnaden mellan bäst-före-datum - som är en uppskattning om när maten smakar som bäst och inte är en absolut gräns för konsumtion - och sista förbrukningsdag som innebär att maten kan vara otjänlig efter datumet. Vi har glömt hur man luktar och smakar sig till om en vara är ätbar och hur man bäst förvarar livsmedel. Dessutom används ofta inte alla delar av råvarorna, man tar inte tillvara alla rester och tömmer inte förpackningarna ordentligt.

Olika fruktsorter i butik (Fotograf: Jan Erik Petterson)Vilken mat slänger vi?

Färska grönsaker och färsk frukt är de livsmedel som slängs mest. Även bröd slängs i onödan. Enligt vissa studier slängs även mejeriprodukter i stor utsträckning. Andra animaliska produkter, som kött, fisk och ägg, slänger vi inte lika ofta. Dessa har dock större miljöbelastning, vilket gör att även en liten andel kasserat kött har stor betydelse.

Vad kostar matsvinnet?

Ett hushåll kan spara upp till 5 000 kronor per år genom att sluta slänga mat. Varje invånare slänger mat till ett värde av cirka 1 500 kronor per år.

Hur påverkar maten miljön?

Innan maten når våra bord har den gjort stor miljöpåverkan. Mat står för en fjärdedel av hushållens klimatpåverkan och att framställa den har krävt stora mängder vatten, olja och kemikalier. Mycket av vår mat produceras utomlands och måste transporteras till oss med båt, flyg och lastbil.

Att kasta ätbar mat är alltså slöseri med resurser, såväl ekonomiskt som ekologiskt. För även om vi kan göra biogas och gödsel av matavfallet är det tio gånger bättre – ur miljö-synpunkt – att äta upp maten. Bananskal och kaffesump blir bra biogas, men bananen och kaffet ska ätas och drickas för att ge största möjliga utdelning.

Mat i stekpanna, fotograf Jennie Jansson.Tips för att minska matsvinnet!

  • Ät upp maten i tid. Se regelbundet efter vad du har i kylen, även det som står längst in.
  • Förvara maten rätt.- Sätt in kylvaror, som kött, fisk och mejerivaror, i kylen så fort som möjligt. Bra kylskåpstemperatur är + 4-5 °C.- Frys in mat som du vill spara länge, bra frystemperatur är -18 °C.
  • Titta, lukta och smaka på maten.Släng inte mat bara för att den passerat bäst-före-datum, ofta håller den mycket längre. Våga lita på dina sinnen.
  • Planera mera. Här är några enkla åtgärder som kan hjälpa dig att minska svinnet genom bra planering:
    1. Planera dina inköp och köp bara så mycket som du äter. Innan du handlar – titta igenom vad som finns hemma och vad som saknas.

    2. Köp inte mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.

    3. Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.

    4. Ha koll på maten i kylskåpet och frys in mat som börjar bli gammal, om den inte kan ätas upp direkt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, skinka och matrester, går bra att frysa.

    5. Gå regelbundet igenom vad som finns i frysen och planera för att äta upp maten i tid. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den.

    6. När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden, om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det. Eller gör stor-kok och frys in, gärna i portionsförpackningar.

    7. Ta hand om rester. Mycket av den mat som slängs är just rester. Se resterna som en bonus! Överbliven mat kan bli en perfekt matlåda eller en helt ny maträtt.Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat. Det finns tusen sätt att använda rester. På nätet och i kokböcker finns många restrecept.

Fler goda råd

  • packa din mat i tygpåsar istället för plastkassar
  • drick kranvatten istället för att köpa vatten på flaska eller burk
  • minska mängden farligt avfall genom att beräkna hur mycket färg som går åt när du ska måla
  • tänk efter innan ett köp - behöver jag verkligen det här?
  • välj produkter med lång hållbarhet som går att reparera
  • köp refill om det är möjligt
  • köp begagnade saker
  • köp tjänster istället för varor. Ge bort presenter som inte alstrar avfall, till exempel snöskottning och barnpassning
  • sätt upp en "nej tack till reklam"-skylt på brevlådan

Reparera, återanvänd, låna ut

• Reparera saker som gått sönder.
• Ge bort saker du inte behöver till loppis, second-hand affärer, eller sälj på Internet.
• Dela ägodelar med grannar eller vänner, till exempel genom bilpooler.
• Låna/låna ut prylar till grannar eller vänner som du vet att bara behöver användas enstaka gånger.
• Få en ny garderob genom att byta kläder med någon annan.

Kontaktformulär

Förbockade fält måste fyllas i

Jag vill:
Vilken verksamhet gäller det?


Beskrivning av ärendet:

Jag vill ha svar via:
Personuppgifter:







FeedBackbutton image