Finspångs kommun

Språk/Language

Klagomål på boendemiljö

I Miljöbalkens 9 kapitel 3 § står: ”Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig”.

När är det en olägenhet?

För att störningar ska anses vara en olägenhet för människors hälsa ska de vara betydande och ha en viss varaktighet. Antingen ska störningen pågå under en sammanhängande tid eller så ska den vara återkommande. Bedömningen av om en störning ska omfattas av begreppet olägenhet ska göras från medicinska eller hygieniska utgångspunkter, utan att man tar hänsyn till ekonomiska eller tekniska avvägningar. Bedömningen av störningen ska utgå från vad människor i allmänhet anser vara en olägenhet och kan inte baseras på en enskild persons reaktion i det enskilda fallet, men hänsyn ska tas till personer som är något känsligare än normalt till exempel allergiker.Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska vara utformade och användas så att olägenheter för människors hälsa inte uppkommer. Olägenheter kan till exempel vara;

  • problem med låga temperaturer,
  • radon,
  • vedeldning,
  • höga ljudnivåer,
  • buller,
  • tobaksrök,
  • mögel och fukt,
  • bristande ventilation.

Kontakta den som stör

Vid olägenhet skall i första hand fastighetsägaren eller den som stör kontaktas. Om den som stör inte känner till att grannar eller andra störs är det svårt att göra något åt problemet. Om problemen kvarstår kan du kontakta bygg- och miljöenheten. Vid befogade klagomål kan bygg- och miljö­nämnden, genom bygg- och miljöenheten, ingripa och kräva åtgärder för att förhindra skador och obehag för människors hälsa.

Vid befogade klagomål tas en timavgift ut för miljöenhetens nedlagda handläggnings­tid, enligt kommunens taxa.

Om du vill kontakta bygg- och miljöenheten med ditt problem lämna gärna in det skriftligt via vår blankett.

Att elda med ved i braskamin, kakelugn eller vedpanna blir allt populärare. Man eldar både för att det är trevligt och som ett alternativ till annan uppvärmning. Vedeldning som inte görs på rätt sätt kan bli ett problem för vår hälsa. I tätbebyggda områden kan även eldning som sker på rätt sätt vara ett problem för grannar som utsätts för röken.

Vid eldning i braskaminer och vedpannor är det inte ovanligt att grannarna störs av röken. Detta kan bland annat bero på att man eldar på fel sätt eller att husen ligger tätt. Hur mycket rök som bildas beror oftast på hur och vad man eldar. Eldar man på rätt sätt med torr, finkluven ved och med god syretillförsel är problemen oftast små.

Tänk på det här när du eldar:

  • Använd torr ved i lämplig storlek.
  • Se till att snabbt få ordentlig fyr och hög temperatur i eldstaden. Tänd med torra stickor, papper eller liknande och låt elden ta sig i finhuggen ved innan du fyller på med mer ved.
  • Elda med tillräcklig lufttillförsel.
  • Elda med en ordentlig glödbädd när nytt bränsle läggs på.
  • Kontrollera röken, den avslöjar om du eldar rätt. När det är varmt ute ska man bara se ett daller i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen ska ryka är när det är kallt ute, då bildas en vit rök som består av vattenånga. Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, till exempel för lite lufttillförsel eller skräpved.
  • Askan ska vara ljusgrå och ”flyktig” när du eldar med bra resultat.
  • Följ alltid bruksanvisningen för din kamin. Plocka gärna fram den och titta så att du eldar såsom tillverkaren föreskriver.
  • Det är förbjudet att elda hushållsavfall, plast, målat eller impregnerat virke, spånplattor eller liknande. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök. Större mängder papper ska du heller inte elda eftersom det bildas sotflagor som smutsar ner och kan orsaka brand.
  • Ta hänsyn till dina grannar. Problem med luftvägsirritationer, dålig lukt, sot och nedsmutsning förekommer vid eldning i braskaminer och pannor.
  • Undvik eldning när väderleken är sådan att röken slår ner på grannens tomt.
  • I tätort bör braskaminer enbart användas för trivseleldning och inte som komplement till befintligt uppvärmningssystem. Begreppet trivseleldning har av miljööverdomstolen definierats som eldning höst två gånger per vecka, högst fyra timmar per gång och inte alls på sommaren (1 maj – 30 september).

Vedhantering

Använd alltid lagom torr ved. Nyhuggen ved innehåller 45-50 procent vatten, lagom torkad ved cirka 16-20 procent. Avverka veden under vinterhalvåret. Kapa och hugg veden i lagom längd för eldstaden och låt den torka under sommaren. Veden bör helst torka i minst ett år. Bäst är sedan om veden lagras inomhus, åtminstone några veckor innan den ska användas. Om du lagrar ved utomhus måste den ligga luftigt och skyddad mot regn.

Kom ihåg att ta hänsyn till dina grannar vid bearbetning och lagring av ved.

Hälsoproblem

Vid vedeldning bildas hälsofarliga ämnen som ger negativa effekter på andningsvägarna, hjärt- och kärlsystemet och kan ge upphov till cancer. Utsläpp av sot, tjära och irriterande luftföroreningar ökar vid dålig förbränning vilket sker när lufttillförseln är otillräcklig. Astmatiker och andra med känsliga luftvägar är särskilt känsliga för rökgaser.

Lagstiftning

De allmänna hänsynsreglerna i miljöbalkens 2:a kapitel innebär att alla som vidtar en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått som behövs för att hindra att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Ger din anläggning upphov till olägenheter kan bygg- och miljönämnden (genom bygg- och miljöenheten) ålägga dig krav på hur du ska elda. Förbud kan också förekomma.

Mer information

Mer information om vedeldning hittar du i Naturvårdsverkets broschyr Elda Rätt.

Kontakt

Miljöfunktionens expedition

0122-852 35.
miljo@finspang.se

Telefontid: Måndag-onsdag kl. 13-15, torsdag-fredag kl. 09-11

Finspångs kommun, Bygg- och miljöenheten, 612 80 Finspång