Språk/Language

Invasiva växter och djur

Många lupiner på ett fält.

I vår natur finns ett stort antal så kallade invasiva växter och djur, alltså sådana arter som inte hör hemma i den svenska naturen.

Det kan till exempel vara växter och djur som med hjälp av människan har tagit sig till områden där de normalt sett inte lever. Dessa arter är ofta tåliga, snabbväxande och bra på att föröka sig. En följd blir då att de konkurrerar ut den naturliga floran och faunan eller sprider smittor. Nedan listas några av dessa som är förekommande i Finspångs kommun:

  • Blomsterlupin
  • Jätteloka
  • Sjögull
  • Parkslide
  • Olika sorters musslor, exempelvis vandrarmussla
  • Signalkräfta
  • Mink
  • Spansk skogssnigel, även kallad mördarsnigel

Blomsterlupin

Många lupiner på ett fält.

Blomsterlupinen utgör ett hot mot Sveriges biologisk mångfald då den konkurrerar ut växter i de miljöer som den trivs i, som till exempel vägkanter, samt att den lockar till sig pollinerare som hellre besöker blomsterlupin än inhemska blommor. Dessutom innehåller växten så kallade alkaloider, som kan vara giftiga för exempelvis får och nötkreatur samt att den kan vara allergiframkallande för människor.

Hur bekämpas den?

För att förhindra spridning samt för att bekämpa befintliga bestånd kan den slås innan den sätter frö, gärna flera gånger på en växtsäsong. Vid en mindre förekomst kan hela växten grävas eller dras upp. Detta behöver troligen göras ett antal år. Se naturvårdsverkets faktablad för mer information.

Hur känns den igen?

Blomsterlupin kan bli 50 till 120 cm hög och blommorna sitter i en ensam lång klase som är 6 till 40 cm lång och har upp till 200 blommor. Blomfärgen varierar men är vanligen blå och rosa.

Jätteloka

Jätteloka i en vägkant med en skottkärra.

Jättelokan utgör en fara för människors och djurs hälsa då växtsaften innehåller ämnen som är irriterande för huden. Den kan ge kraftig hudirritation, rodnad och blåsor. Besvären kan kvarstå i veckor, och ibland kan huden bli mörkfärgad och det kan bildas ärr.

Hur bekämpas den?

För bekämpning kan flera olika metoder användas, exempelvis slagning och saltning, hetvatten, grävning och kemisk bekämpning. Skyddskläder ska användas. Se naturvårdsverkets faktablad för mer information. Det är respektive fastighetsägare som ska bekämpa jättelokan och Finspångs kommun utför årligen åtgärder för detta på kommunal mark. Har du upptäckt ett bestånd med jätteloka, rapportera då detta till respektive fastighetsägare.

Hur känns den igen?

Jättelokan har innan blomning en vegetativ rosett med tre till fyra blad. I svenska förhållanden blir den cirka en och en halv till tre meter hög. Den fem till tio centimeter tjocka ihåliga stjälken har tydliga längsgående räfflor med en gles och styv behåring, stjälken har ofta röda fläckar. Bladen är vanligtvis meterstora med två par fria dubbelt tandade småblad som är utdraget spetsiga.

Sjögull

Sjögull med gul blomma och gröna blad.

Sjögull är en förrädisk blomma som hotar våra öppna vatten. Från början var sjögull en prynadsväxt som sedan har spridit sig i våra svenska vatten. Den växer mycket snabbt och kan få fem meter långa revor på bara några månader. Växtdelar som lossnar slår rot vilket gör att växten sprids, tränger undan den naturliga floran och faunan, försvårar för bad, fiske och båt samt förvärrar övergödning i våra vattendrag. Se naturvårdsverkets faktablad för mer information.

Undvik spridning

För att undvika spridning av sjögull ska man:

  • Undvik att köra båt eller fiska i närheten av sjögull.
  • Inte slå av sjögull vid exempelvis bryggor.
  • Inte plantera sjögull i dammar eller vattendrag.

Hur känns den igen?

Sjögull har rundade, näckrosliknande blad på cirka åtta centimeter och med vågig kant. Undersidan av bladen är ofta rödprickiga. Blomman skjuter upp en bit över vattenytan (under juli till augusti) och har fem gula kronblad.

Parkslide

Parkslide, en invasiv växt.

Parkslide är en seglivad växt med mycket stark spridningskraft, som har förmågan att ta över stora områden snabbt och tränga ut andra arter. Undvik att plantera parkslide i din trädgård och förhindra att arten sprids i naturen.

Hur bekämpas den?

Parkslide är besvärlig att bekämpa. Vid bekämpning krävs ofta en kombination av flera metoder för att få effekt. En kombination av ett konstant skördande av växtens ovanjordsdelar under några år, därefter behandling med glyfosfat och slutligen täckning med markduk kan fungera. Det görs enklast när plantan fortfarande är liten. Undvik grävning och rotkapning då det finns risk att nya skott skjuter upp. Se naturvårdsverkets faktablad för mer information.

Hur känns den igen?

Parkslide kan bli 50 till 250 centimeter hög och den har ett bambuliknande växtsätt. Stjälken är grov, ihålig och något förvedad. Den är ljust grön eller rödbrun, ofta med rödaktiga fläckar. Bladen är brett äggrunda med en spetsig ände, kala både på över- och undersida och läderartade cirka 5 till 15 centimeter stora. Den blommar i september till oktober med vanligen vita och ibland rosa blommor som växer i glesa, greniga klasar från bladvecken. Parkslide kan förväxlas med jätteslide som även den är en invasiv art.

Andra invasiva arter i vatten

För att hindra spridningen av andra invasiva arter i vattet är det viktigt att rengöra och torka båtar, fiskeredskap och annan utrustning när de flyttas till ett nytt vattenområde.

Bekämpning av invasiva växter

Ska du bekämpa en invasiv växt? Se till att ha skyddskläder om det behövs samt att läsa på om hur bekämpningen effektivast görs.

Observera att markägarens tillstånd krävs om du vill göra åtgärder på annans mark.

Observera att växtmaterialet inte ska läggas på komposten, då sprider sig växten vidare! Växtmaterialet ska läggsa i förslutna säckar och lämnas in för förbränning på återvinningscentralen. Fråga på den lokala återvinningen var du ska lägga säckarna.

Kontakt

Marika Sjödin
Naturvårdssamordnare
Samhällsplaneringsenheten

0122-850 64
kommun@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång