Finspångs kommun

Språk/Language

Finspångs häxprocesser

I Finspång hölls år 1617 en av de största och tidigaste häxprocesserna landet. Men så sent som 1699 avrättades även en man för samröre med den onde.

En "geometrisk karta" från den 13 september 1761 över Skirs eller Trollkärrings allmänning. På kartan har nämligen lantmätaren Johan Brandberg skrivit ungefär så här: "Allmänningen har namnet av de på honom belägna Skirsjöarna eller av ett där beläget berg där några kvinnor, som i tiden med trolldom blivit avrättade på det sätt att de först blev uppförda på berget och sedan bundna där liksom i en tvär ättestupa ned i ett där under brinnande bål nedstörtade och uppbrända. Vilket på kartan med tecknet II är utmärkt."

Efter beskyllningar om samröre med djävulen, besök i Blåkulla, tortyr och rättegångar avrättades år 1617 åtta kvinnor på en plats som i dag kallas Trollkärringeskogen, norr om Finspångs centralort.

En kvinna dog under förhör 1617 och ytterligare en kvinna avrättades som häxa år 1620 i Hällestad. År 1699 döms och avrättas även en man i Hällestad för samröre med den onde.

Här kan du se en film om delar av Finspångsprocessen och läsa mer om det som kallas Finspångs häxprocesser.

De olika processerna i Finspångstrakten

Egentligen är det flera olika häxprocesser som pågår i Finspångstrakten under 1600-talet. I Finspångsprocessen miste åtta kvinnor livet år 1617, i Hällestadsprocessen en kvinna och (men även hennes man) och så sent som 1699 döms och avrättas en man i Hällestad.

Trolldomsprocesserna i Finspång startade våren 1617 mot åtta kvinnor. I en särskild rättegång skulle de anklagade kvinnorna rannsakas och totalt hölls fyra tingsförhandlingar innan man var klar sommaren 1617.

30 personer deltog i tinget

Från det första tinget finns inga kända dokument bevarade. Från det andra tillfället finns en uppräkning bevarad. I det räknas de närvarande personerna upp och hur mycket mat som gick åt. Man kan läsa att det totalt var 30 ämbetsmän, präster och nämndemän som deltog. Bland annat prästerna i Kvillinge, Eneby, Risinge, Skedevi, Regna, Hällestad och Vånga socknar. Dessutom var lagläsaren Hans Hendersson, förre fogden på Finspong Nicklas Nilsson, härdslänsmannen Tyris i Bottorp och bergsfogden i Hällestad Vaste i Vaglö, med. Även sex knektar och några tjänare finns med i förteckningen.

Via länken till höger kan du läsa mer i räkenskaperna från processen.

De fängslade kvinnorna

De anklagade kvinnorna satt fängslade olika lång tid. Elin Näs hade suttit 9,5 veckor, Kirstin i Tråbrunna sju veckor liksom Ingrid i Gållbo och Margareta i Eketorp. I sex veckor hade Kirstin i Näs och Ingrid Göran Orres suttit och i tre veckor Ingrid i Rippestorp. Hur länge den åttonde kvinnan Lusse i Mullsäter hade varit fängslad är oklart.

Vattenprovet

Efter förhören med kvinnorna var avslutade var det dags för det så kallade vattenprovet i det tredje tinget. I det skulle det bevisas om de anklagade var skyldiga eller inte. I vatten­provet knöt man ihop den anklagades högra tumme med vänster stortå och vänster tumme med höger stortå. Den anklagade kastades i en göl och om hon flöt var hon skyldig men om hon sjönk var hon oskyldig.

Innan man kastade den oskyldige i vattnet bands ett rep runt midjan för att kunna dra in henne till land efter vattenprovet.

Lusse i Mullsäter avlider under tortyren

Efter vattenprovet skulle "them (kvinnorna) pina til enn sann bekennelse". Förmodligen såg man redan kvinnorna som häxor och med tortyr fick man fram en bekännelse. Lusse i Mullsäter avled under processen och prästen Bengt i Skedevi fick huvudbry vad han skulle göra med den avlidna kvinnan. Han skriver då till Domkapitlet i Linköping och frågar var han ska begrava den trolldomsanklagade Lusse. Enligt prästen hade Lusse förnekat alla anklagelser.

I den så kallade "dödboken" från Skedevi socken kan man se att Lusse dog 29 juni 1617. Hon begravdes på en avsides plats på Skedevi kyrkogård.

Sju kvinnor döms och avrättas

De andra sju överlevande kvinnorna dömdes på det fjärde tinget och avrättades troligen genom halshuggning för att sedan brännas på bål. Detta skedde förmodligen på den plats norr om Finspång som kallas Trollkärringeberget.

I den så kallade "dödboken" från Skedevi socken kan man se att Lusse dog den 29 juni 1617. Hon begravdes på en avsides plats på Skedevi kyrkogård

I den så kallade "dödboken" från Skedevi socken kan man se att Lusse dog 29 juni 1617. Hon begravdes på en avsides plats på Skedevi kyrkogård.

Sju kvinnor döms och avrättas

De andra sju överlevande kvinnorna dömdes på det fjärde tinget och avrättades troligen genom halshuggning för att sedan brännas på bål. Detta skedde förmodligen på den plats norr om Finspång som kallas Trollkärringeberget.

År 1620 var det åter dags för en häxprocess i trakten. I ett förhör år 1617 hade Lusse i Svarttorp erkänt att hon varit på Blåkulla.

30 augusti 1619 berättade hon själv inför hällestadstinget om hur hon träffat Satan och besöket på Blåkulla. Hon hade mött Satan vid en korsväg vid Yversta gärde i Hallsbergs socken i Närke. Vid tre torsdagar hade hon haft samlag med honom men mer ville Lusse inte erkänna. Att hon kom till Blåkulla var mer en tillfällighet. När hon en gång satt och mjölkade kom en vindpust och "förde migh till blåkulla. Och ther såto några qvinnfolk til bordz men iagh kände them intz iag färdas så hastigt dädan" berättade Lusse enligt protokollet.

I ett tidigare förhör med prästen Erik i Hällstad hade Lusse dessutom erkänt att hon under tolv Olovsmässor haft samlag med Satan. Vid tingsförhandlingarna försökte hon neka till detta men tvingades vid förhör erkänna även detta.

Lusse avrättas 1620

7 januari 1620 stod hon inför Hällestadstinget, anklagad för samröret med Satan och färderna till Blåkulla. Hon var förtvivlad och försökte in i det sista förneka allt hon tidigare erkänt men hon kunde inte stå emot pressen. När förhören fortsatte svarade hon inte utan bad nämnden att få leva. Lusse fick genomgå vatten­provet 8 maj vid Österby och därefter dömde häradsrätten Lusse till döden varefter hon avrättades genom att brännas på bål.

Lusses man Jöns som upprepade gånger haft sexuellt umgänge med en gift kvinna i Stubbetorp dömdes för detta och avrättades våren 1617.

Även Lusses man avrättas

Lusses man Jöns som upprepade gånger haft sexuellt umgänge med en gift kvinna i Stubbetorp dömdes för detta och avrättades våren 1617.

 År 1699 erkände Erik Eriksson i Bocketorp, Hällestad att han haft samröre med den onde. Han döms och misste livet genom halshuggning.

Notering i Hällestads dödbok om Erik Erikssons avrättning 15 april 1699.

Så här noterades i Hällestads dödbok "Den 15 Aprilis halshögs och grofs neder i galgebacken Erick Eriksson i Båcketorp, som munteligen hade gort förbund med Satan, at han efter nestkomande Olai dag skulle aldeles vara i hans tienst och under hans wåld."

Vad var en häxprocess?

En häxprocess var utfrågningar som ofta avslutades med avrättningar av personer. Ofta var det kvinnor som blivit anklagade för att vara trolldomskunniga och haft samröre med satan. Första steget i en häxprocess var oftast långa och utdragna förhör som kunde pågå i månader. Häxprocesser förekom i Europa och Sverige från 1200-talet till 1700-talet.

Kontakt

Ulla-Karin Karlsson
Arkivarie
Kansli- och utvecklingsavdelningen

0122-854 09
kommunarkiv@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång

Robert Davidsson
Kommunikatör
Kommunikationsavdelningen

0122-851 37, 070-283 06 59
robert.davidsson@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång