Språk/Language

Bostad med särskild service för vuxna

Bostäder med särskild service för vuxna är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Målet är att människor med funktionsnedsättning ska kunna leva och bo så likt andra människor som möjligt.

I boendet ingår stöd och service från personal utifrån dina behov. Det kan till exempel röra sig om stöd och träning med personlig omvårdnad eller att kunna utföra dina vardagliga sysslor såsom städ, tvätt och inköp.

Det personliga stödet för fritids- och kultursysselsättningar samt den sociala gemenskapen och kontakten med andra personer tillgodoses i första hand inom ramen för boendet. Personalen arbetar för att varje brukare i boendet får ett självständigt liv som är anpassat efter var och ens speciella behov, intresse och möjligheter.

Finspångs kommun har gruppbostäder och servicebostäder

Gruppbostad

Här finns information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en sådan. Du får också veta vilka rättigheter och skyldigheter du har när du bor i en gruppbostad.

Vad är en gruppbostad?

En gruppbostad är en bostad som har lägenheter samlade runt ett gemensamt utrymme. Du har en egen lägenhet.

I det gemensamma utrymmet kan du träffa andra som bor i gruppbostaden och personalen. I gruppbostaden får du stöd av personal för att du ska känna dig så självständig som möjligt.

När du väljer att bo i gruppbostad är du beredd på att ta emot stöd från personalen.

Hur det är att bo i en gruppbostad kan variera. Det beror på hur du vill ha det och vad som är viktigt för dig och dina grannar i gruppbostaden.

Gruppbostad är för dig som har behov av:

  • stöd av personal dygnet runt
  • att ha personal nära
  • att få direkt och spontant stöd av personal flera gånger om dagen
  • stöd med omvårdnad, exempelvis stöd med hygien, klädsel och att förflytta sig i och utanför bostaden
  • stöd för att vara tillsammans med andra, exempelvis vänner och familj.

Vad kan jag få stöd med?

Du bor i en gruppbostad för att få stöd och hjälp med det som du inte klarar av själv. Personalen stödjer dig så att du ska bli så självständig som möjligt.

Personalen kan bland annat ge dig stöd med:

  • att sköta ditt hem.
  • att ordna rutiner för att du ska få en bra dag.
  • att komma upp på morgonen och komma i väg till din sysselsättning (arbete, skola, daglig verksamhet eller träffpunkt med mera).
  • att planera måltider.
  • att planera inköp, som mat och kläder med mera.
  • i det du vill göra på fritiden.
  • i kontakten med dina anhöriga, god man och vänner
  • annat du kan behöva hjälp med.

Det är viktigt att du tar emot det stöd som du och personalen har kommit överens om. Din LSS-handläggare gör uppföljningar om hur du har det och hur det fungerar i ditt boende. Om du inte är i behov av hjälp av personal kan behovet av insatsen komma att ändras.

Att bo i gruppbostad

Finspångs kommun har för det mesta ett förstahandskontrakt på lägenheterna i gruppbostaden. Du hyr lägenheten av kommunen och det är du som är hyresgäst.

Det är ett stort ansvar att vara hyresgäst och bo i egen lägenhet. Precis som för alla gäller hyreslagen. Det betyder att du är skyldig att sköta din lägenhet genom att städa och hålla den ren.

Om lägenheten har en balkong eller uteplats ska du sköta även den. Sopor ska slängas i miljöhuset som finns ute på gården. En smutsig lägenhet kan dra till sig skadedjur. Du får stöd av personalen att sköta och städa din lägenhet.

Du får inte orsaka någon form av skada på lägenheten. Du får till exempel inte borra en massa hål i väggarna. Om du gör det får du själv stå för reparationskostnaden.

Som hyresgäst får du inte störa grannar med till exempel hög musik eller stora fester. Om något i lägenheten eller i huset förstörs av dig eller dina vänner är det du som hyresgäst som får betala för skadan.

Bryter du mot reglerna och kraven som ställs på dig som hyresgäst riskerar du att bli av med din lägenhet.

Reglerna kan låta lite stränga men du kan givetvis få stöd av personalen med att kunna städa och sköta din lägenhet och undvika att hamna i en sådan situation.

När du har gäster som sover över hos dig eller om du sover borta så ska du säga det till personalen. Det är viktigt för personalen att veta hur många som finns i gruppbostaden till exempel om det skulle uppstå en brand.

Det är du som bestämmer i din lägenhet. Andra får inte gå in i din lägenhet utan din tillåtelse. Det är endast fastighetsskötaren som i vissa fall får gå in i din lägenhet utan din tillåtelse för att göra nödvändiga reparationer.

I den gemensamma lokalen kan du och dina grannar göra saker tillsammans så som spela spel, se på film och fika. Du bestämmer själv om du vill vara med på aktiviteter i den gemensamma lokalen. Den gemensamma lokalen är till för personalen och er som bor på gruppbostaden.

Ni som bor på gruppbostaden bestämmer tillsammans vilka personer som får vara där och vad gemensamhetslokalen ska användas till.

Husdjur

Du får ha husdjur om du klarar av att själv ta hand om djuret, till exempel att se till att djuret har mat och vatten, håller rent efter djuret, rastar och vid behov ta djuret till veterinär. Husdjuret ska vistas i din lägenhet.

Personalen tar inte hand om ditt husdjur. Du behöver meddela personalen namn och telefonnummer till någon som kan hjälpa dig att ta hand om ditt husdjur när du är bortrest.

Sköter du inte om ditt husdjur ska personalen anmäla det till Länsstyrelsen. Gör Länsstyrelsen bedömningen att du inte tar hand om ditt husdjur kan du bli av med det.

Kontaktmän och genomförandeplan

När du flyttar in på gruppbostad får du två kontaktmän bland personalen. Kontaktmännen ska stödja dig i kontakt med god man, sjuksköterska, arbetsterapeut, vårdcentral, skola, daglig verksamhet och andra kontakter som är viktiga för dig.

Några veckor efter att du har flyttat in i gruppbostaden kommer dina kontaktmän att göra en genomförandeplan tillsammans med dig. Du bestämmer om du vill att det ska vara fler personer med på mötet om genomförandeplanen. Det kan till exempel vara en förälder eller god man.

Det är i genomförandeplanen du och personalen kommer överens om vad du vill ha stöd med, när du behöver stöd och hur du vill att stödet ska ges. Genomförandeplanen är viktig för att personalen ska kunna ge dig stöd och hjälp med det som du behöver. Genomförandeplanen följs regelbundet upp.

Du erbjuds regelbundna möten med dina kontaktmän för att följa upp din genomförandeplan, för att stämma av hur du mår, om det är något som du vill göra eller behöver stöd med.

Personal

Personal finns tillgängliga dygnet runt som kan stödja dig och dina grannar. Detta innebär att det finns personal på natten om du behöver det och att personal ibland behöver hjälpa din granne innan de kan hjälpa dig.

På vissa gruppbostäder är nattpersonalen vaken och på andra sover personal i en personallägenhet som finns inom gruppbostaden. Behöver du komma i kontakt med den sovande personalen kan du ringa eller knacka på.

Personalen har olika yrkesbakgrund, utbildning och erfarenheter. Personalen får fortbildning av Finspångs kommun.

Gruppbostaden har även en verksamhetspedagog som kvalitetssäkrar, stöttar och kompetensutvecklar personalen. Verksamhetspedagogen stöttar även enhetschefen och personalen i kvalitetsarbete för de som bor på boendet.

Fritid

På fritiden behöver du göra saker i ditt hem så som att städa och tvätta. Du kan även göra olika aktiviteter, antingen själv eller tillsammans med andra. På fritiden kan du vila, gå på promenad, lyssna på musik, se film/tv eller bara ta det lugnt. Du väljer själv vad du vill göra, och personalen stöttar dig.

Mat och måltider

Det fungerar olika på olika gruppbostäder när det gäller mat och måltider. På vissa gruppbostäder handlar och lagar du din egen mat med stöd av personal. På andra gruppbostäder görs inköp gemensamt och maten lagas tillsammans. Om du vill äta mat som tillagas gemensamt i gruppbostaden så betalar du en summa som kallas självkostnadspris. Du är med och väljer om du äter din mat i din lägenhet eller med personal och grannar i det gemensamma utrymmet.

Dokumentation

Personalen har skyldighet enligt lag att dokumentera. Det betyder att personalen skriver ner det som är viktigt för stödet du får. Det gör personalen för att du ska få det stöd du behöver.

Du har rätt att läsa det personalen skriver om dig. Om du vill göra det ska du prata med enhetschefen.

Du bestämmer om du vill att anhöriga eller god man ska få läsa det som personalen har skrivit om dig.

Tystnadsplikt

Personalen i gruppbostaden har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får prata, eller lämna ut uppgifter, om dig till personer du inte vill, varken skriftligt eller muntligt.

Det gäller även till god man och anhöriga. Personal som arbetar i gruppbostaden får prata med varandra om ditt behov av stöd. Det gör de för att du ska få det stöd du behöver.

Undantag från tystnadsplikten kan i princip bara brytas om:

  • du själv går med på det
  • det är uppenbart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut.

Resor

När du ska göra resor för att till exempel handla eller åka till och från olika aktiviteter kan du åka buss eller färdtjänst. Personalen kan stödja dig vid resor, till exempel hjälpa till att boka färdtjänst, följa dig till och från busshållplatsen eller följa med som ledsagare på resan.

Personal får inte skjutsa dig i sina privata bilar.

När gruppbostaden ordnar gemensamma aktiviteter så kan ibland transport ordnas med kommunens egna fordon.

Hälso-, sjukvård och rehabilitering

Gruppbostaden har ett hälso- och sjukvårdsteam.

Teamet består av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast som du kommer att få träffa.

De kan ge dig stöd när det gäller behandling, träning och rehabilitering.

Stöd att ta hand om pengar

Behöver du stöd kring pengar och ekonomi måste du skaffa en god man. Du ansöker om att få en god man eller förvaltare hos överförmyndaren i Finspångs kommun.

Personalen kan i vissa fall stödja dig i att ta hand om pengar till mat och aktiviteter.

Kostnader

Hyra

Du betalar hyra. Hur mycket din hyra är beror bland annat på hur stor din lägenhet är. I hyran ingår vatten och basutbud TV.

El

El ingår inte i hyran. Elräkningen styrs av hur mycket el du förbrukar.

Mat

Du betalar själv för den mat du vill äta.

Fritidsaktiviteter

Du betalar själv för dina aktiviteter. Om personal följer med på aktiviteter betalar verksamheten för personalen.

Gemensamma resor

Vid gemensamma aktiviteter som personalen på gruppbostaden tar initiativ till betalar verksamheten för dina reskostnader. Du betalar själv för mat och inträde med mera. Vid gemensamma aktiviteter som du och dina grannar på gruppbostaden tar initiativ till, betalar du själv dina resekostnader. Om personal följer med dig på en aktivitet betalar verksamheten för personalen.

Gåvor och lån

Personal får inte ta emot gåvor eller pengar från dig.

Personal får inte låna pengar eller köpa någonting av dig. Personalen får heller inte sälja någonting till dig.

Att flytta in i gruppbostad

För att kunna flytta till bostad med särskild service behöver du ha en inkomst.

Din inkomst kan vara:

  • aktivitetsersättning
  • sjukersättning
  • lönebidrag
  • habiliteringsersättning
  • studiebidrag
  • lön.

Du som har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få beror på hur mycket du betalar för din bostad och hur stora inkomster du har. Det första du ska göra när du har skrivit under ditt hyreskontrakt är att ansöka om bostadstillägg från Försäkringskassan. Ibland vill handläggaren på Försäkringskassan ha en hyresavi medskickad fast att du redan anmält den hyra som står på kontraktet.

Mer information om ersättning/inkomst kan du hitta på Försäkringskassans hemsida, www.forsakringskassan.se

Viktigt att tänka på när du flyttar till gruppbostad:

  • Hyran ska betalas i tid varje månad.
  • Du får själv möblera och se till att du har det som du behöver i din lägenhet.

Vad du behöver fundera över och ordna innan du flyttar in i gruppbostaden:

  • adressändring
  • hemförsäkring
  • telefonabonnemang
  • elavtal
  • tv-licens
  • ansöka om bostadstillägg eller liknande
  • bredband (Det behöver du bara göra om du vill ha bredband).

I samband med att du flyttar in i gruppbostaden erbjuds du att tillsammans med dina anhöriga beskriva lite mer om vem du är och vad som är viktigt för dig. Saker som du tycker om att göra, saker som du inte tycker om och personer som är viktiga för dig. Då vet personalen när du flyttar in i gruppbostaden lite mer om vem du är.

När du flyttar in i gruppbostaden kommer ett välkomstsamtal att ske. Där kommer man överens om hur din inflyttning ska fungera så att det blir bra för dig. Ni pratar om vilka förväntningar du har på boendet och personalen. Du får även information om hur det fungerar i gruppbostaden och vilka som arbetar där.

Att flytta från gruppbostaden

Om du önskar byta bostad eller flytta från gruppbostaden ska du ta kontakt med din LSS-handläggare. Om du flyttar från gruppbostaden ansvarar du för att lägenheten lämnas i det skick som du fick den från början. Det kontrolleras vid en besiktning.

Om du flyttar ut från gruppbostaden kan personal hjälpa dig i att packa ner saker. Själva flytten och flyttstädningen får stå för själv, eller anlita en flytt- och städfirma.

Enhetschef

För varje gruppbostad finns en enhetschef. Enhetschefen är ansvarig för gruppbostaden.

Om du undrar över något

Du kan alltid vända dig till personalen med dina frågor. Du kan också prata med enhetschefen eller din LSS-handläggare.

Mina kontaktpersoner

Här kan du skriva upp namn och kontaktuppgifter till dina kontaktpersoner.

Klagomål och synpunkter

Om du inte är nöjd med det får stöd du får kan du klaga eller lämna synpunkter. Du kan klaga eller lämna synpunkter på olika sätt:

  • prata med personal
  • prata med enhetschefen
  • prata med din LSS-handläggare
  • skriva ner dina synpunkter och klagomål på blanketten Blankett för synpunkter och klagomål och lämna den till verksamheten alternativt skicka in blanketten
  • lämna dina synpunkter och klagomål på kommunens webbplats, se/synpunkter

Om du inte själv vill eller kan skriva ner dina synpunkter så kan du be någon närstående eller kommunens personal om hjälp.

Servicebostad

Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en sådan. Du får också veta vilka rättigheter och skyldigheter du har när du bor i en servicebostad.

Vad är en servicebostad?

Servicebostad är en insats enligt LSS-lagen. När du bor i servicebostad har du en egen lägenhet. Personalen finns nära din lägenhet, antingen i samma hyreshus eller i ett grannhus. Personalen har sitt kontor i en lägenhet där det även finns en gemensam lokal. I den gemensamma lokalen kan du vid bestämda tider träffa personalen och dina grannar på servicebostaden. Hur det är att bo i en servicebostad beror mycket på hur du själv vill ha det och på vad som är viktigt för dig och dina grannar.

Servicebostad är för dig som:

  • kan vara självständig till viss del men behöver hjälp ibland
  • behöver personal i närheten
  • klarar av att vara ensam
  • inte behöver så mycket spontant stöd utan klarar av att stödet är planerat i förväg
  • själv kan kalla på hjälp genom att kontakta personal

Vad kan jag få stöd med?

Du bor i en servicebostad för att få stöd och hjälp med det som du inte klarar av själv. Personalen stödjer dig så att du ska bli så självständig som möjligt. Personalstöd ingår i insatsen servicebostad, när man tackar ja till att bo i en servicebostad måste man också vara beredd att ta emot stöd från personalen. Hur stödet ska ges är du med och bestämmer.

Personalen kan bland annat ge dig stöd med:

  • att sköta ditt hem
  • att ordna rutiner för att du ska få en bra dag
  • att komma upp på morgonen och komma iväg till din sysselsättning
  • att planera måltider
  • att planera inköp av mat, kläder med mera
  • att stödja dig med personlig hygien
  • att planera fritiden
  • kontakter med och besök inom sjukvården eller tandläkare
  • kontakter med dina anhöriga, vänner och god man

Det är viktigt att du tar emot det stöd som du och personalen har kommit överens om. Din LSS-handläggare gör uppföljningar om hur du har det och hur det fungerar i ditt boende. Om du inte vill ta emot stödet kan behovet av insatsen komma att omprövas.

Att bo i servicebostad

Finspångs kommun har oftast förstahandskontrakt på lägenheterna i servicebostaden. Du hyr lägenheten av kommunen och det är du som är hyresgäst. Det är ett stort ansvar att vara hyresgäst och bo i egen lägenhet. Precis som för alla gäller hyreslagen. Det betyder att du är skyldig att sköta din lägenhet genom att städa och hålla den ren. Om lägenheten har en balkong eller uteplats ska du sköta även den. Sopor ska slängs i miljöhuset som finns ute på gården. En smutsig lägenhet kan dra till sig skadedjur. Du får inte orsaka någon form av skada på lägenheten. Du får till exempel inte borra en massa hål i väggarna. Om du gör det får du själv stå för reparationskostnaden. Som hyresgäst får du inte störa grannar med till exempel hög musik eller stora fester. Om något i lägenheten eller i huset förstörs av dig eller dina vänner är det du som hyresgäst som får betala för skadan. Bryter du mot reglerna och kraven som ställs på dig som hyresgäst riskerar du att bli av med din lägenhet. Reglerna kan låta lite stränga men du kan givetvis få stöd av personalen för att kunna städa och sköta din lägenhet och för att undvika att hamna i en sådan situation.

När du har gäster som sover över hos dig eller om du sover borta så ska du säga det till personalen. Det är viktigt för personalen att veta hur många som finns i servicebostaden till exempel om det skulle uppstå en brand. Det är du som bestämmer i din lägenhet. Andra får inte gå in i din lägenhet utan din tillåtelse. Det är endast fastighetsskötaren som i vissa fall får gå in i din lägenhet utan din tillåtelse till exempel för at göra nödvändiga reparationer. I den gemensamma lokalen kan du och dina grannar på servicebostaden göra saker tillsammans så som spela spel, se på film och fika. Du bestämmer själv om du vill vara med på aktiviteter i den gemensamma lokalen. Den gemensamma lokalen är till för personalen och er som bor på servicebostaden. Ni som bor på servicebostaden bestämmer tillsammans vilka personer som får vara där och vad gemensamhetslokalen ska användas till.

Husdjur

Du får ha husdjur om du klarar av att själv ta hand om djuret, till exempel att se till att djuret har mat och vatten, håller rent efter djuret, rastar och vid behov ta djuret till veterinär. Husdjuret ska vistas i din lägenhet. Personalen tar inte hand om ditt husdjur. Du behöver meddela personalen namn och telefonnummer till någon som kan hjälpa dig att ta hand om ditt husdjur när du är bortrest. Sköter du inte om ditt husdjur ska personalen anmäla det till Länsstyrelsen. Gör Länsstyrelsen bedömningen att du inte tar hand om ditt husdjur kan du bli av med det.

Kontaktmän och genomförandeplan

När du flyttar in på servicebostad får du två kontaktmän bland personalen. Kontaktmännen ska stödja dig i kontakt med god man, sjuksköterska, arbetsterapeut, vårdcentral, skola, daglig verksamhet och andra kontakter som är viktiga för dig. Några veckor efter att du har flyttat in i servicebostaden kommer dina kontaktmän att göra en genomförandeplan tillsammans med dig. Du bestämmer om du vill att det ska vara fler personer med på mötet om genomförandeplanen. Det kan till exempel vara en förälder eller god man. Det är i genomförandeplanen du och personalen kommer överens om vad du vill ha stöd med, när du behöver stöd och hur du vill att stödet ska ges. Genomförandeplanen är viktig för att personalen ska kunna ge dig stöd och hjälp med det som du behöver. Genomförandeplanen följs regelbundet upp. Du erbjuds regelbundna möten med dina kontaktmän för att följa upp din genomförandeplan, för att stämma av hur du mår, om det är något som du vill göra eller behöver stöd med.

Personal

Stödet i servicebostaden bygger på tider som du tillsammans med personalen har bestämt i förväg. Det är även möjligt att få kontakt med personal utanför dina planerade tider. Personalen kan inte alltid svara direkt när du ringer eftersom de även stöttar dina grannar på servicebostaden. Det innebär att personalen ibland hjälper någon annan samtidigt som du vill något. Om du pratar in ett meddelande eller skickar ett sms så ringer personalen upp så fort de kan

På de flesta servicebostäder finns det sovande personal nattetid i anslutning till det gemensamma utrymmet. Vid akuta situationer kan du ta kontakt med den sovande personalen. Du når personalen via telefon eller genom att ringa på dörrklockan till gemensamhetslägenheten.

Om du ska träffa vänner eller anhöriga är det bra om du försöker göra det när du inte har planerad tid med personal. Om du planerar att vara borta under en period från bostaden, till exempel övernatta hos vänner eller familj, bör du meddela personalen i god tid. Personalen har olika yrkesbakgrund, utbildning och erfarenheter.

Dokumentation

Personalen har skyldighet enligt lag att dokumentera. Det betyder att personalen skriver ner det som är viktigt för stödet du får. Det gör personalen för att du ska få det stöd du behöver. Du har rätt att läsa det personalen skriver om dig. Om du vill göra det ska du prata med enhetschefen. Du bestämmer om du vill att anhöriga eller god man ska få läsa det som personalen har skrivit om dig.

Tystnadsplikt

Personalen i servicebostaden har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får prata, eller lämna ut uppgifter, om dig till personer du inte vill, varken skriftligt eller muntligt. Det gäller även till god man och anhöriga. Personal som arbetar i servicebostaden får prata med varandra om ditt behov av stöd. Det gör de för att du ska få det stöd du behöver.

Undantag från tystnadsplikten kan i princip bara brytas om:

  • du själv går med på det
  • det är uppenbart att du inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut

Mat och måltider

Du handlar och lagar din egen mat i din lägenhet. Du kan få stöd av personalen med att planera inköpslista, handla och laga mat. Ibland ordnar personalen gemensamma måltider, till exempel vid olika högtider eller grillkvällar. Du bestämmer själv om du vill delta på de gemensamma måltiderna. Vill du delta så får du betala måltiden till självkostnadspris. Servicebostaden skickar då en räkning till dig.

Fritid

Fritid är den tid du inte är på din sysselsättning. På fritiden behöver du göra saker i ditt hem så som att städa och tvätta. Du kan även göra olika aktiviteter, antingen egna eller tillsammans med andra. På fritiden kan du även vila, gå på promenad, lyssna på musik, se på film och tv eller inte göra någonting. Du väljer själv och personalen stödjer dig i det du vill göra.

Det finns möjlighet för dig att få egen tid att göra aktiviteter tillsammans med personal utanför hemmet. Det är viktigt att du säger till i god tid innan du vill göra en aktivitet så att personalen kan planera för att kunna följa med dig.

Ibland ordnas gemensamma aktiviteter för dig och dina grannar. Du väljer själv om du vill vara med på gemensamma aktiviteter. Du får gärna lämna förslag på aktiviteter till personalen.

Du betalar alltid för dina egna fritidsaktiviteter, till exempel inträdesavgift, biljett. Om du behöver ha personal med dig på aktiviteten så står verksamheten för personalens inträdesavgift eller biljett.

Resor

När du ska göra resor för att till exempel handla eller åka till och från olika aktiviteter kan du åka buss eller färdtjänst. Personalen kan stödja dig vid resor, till exempel hjälpa till att boka färdtjänst, följa dig till och från busshållplatsen eller följa med som ledsagare på resan. Personal får inte skjutsa dig i sina privata bilar. När servicebostaden ordnar gemensamma aktiviteter så kan ibland transport ordnas med kommunens egna fordon.

Hälso-, sjukvård och rehabilitering

Personalen har skyldighet enligt lag att dokumentera. Det betyder att personalen skriver ner det som är viktigt för stödet du får. Det gör personalen för att du ska få det stöd du behöver. Du har rätt att läsa det personalen skriver om dig. Om du vill göra det ska du prata med enhetschefen. Du bestämmer om du vill att anhöriga eller god man ska få läsa det som personalen har skrivit om dig.

Stöd att ta hand om pengar

Behöver du stöd kring pengar och ekonomi måste du skaffa en god man. Du ansöker om att få en god man eller förvaltare hos överförmyndaren i Finspångs kommun. Personalen kan i vissa fall stödja dig i att ta hand om pengar till mat och aktiviteter.

Kostnader

Hyra

Du betalar hyra för din lägenhet. Du betalar inte hyra för det gemensamma utrymmet. Vad din hyra är beror bland annat på hur stor din lägenhet är. I hyran ingår vatten och basutbud TV.

El

El ingår inte i hyran. Elräkningen styrs av hur mycket el du förbrukar.

Mat

Du betalar själv för den mat du vill äta.

Fritidsaktiviteter

Du betalar själv för dina aktiviteter. Om personal följer med på aktiviteter betalar verksamheten för personalen.

Resor

Vid gemensamma aktiviteter som personalen på servicebostaden tar initiativ till betalar verksamheten för dina reskostnader. Du betalar själv för mat och inträde med mera. Vid gemensamma aktiviteter som du och dina grannar på servicebostaden tar initiativ till betalar du själv dina resekostnader. Vid egna aktiviteter betalar du själv dina resekostnader. Om personal följer med dig på en aktivitet betalar verksamheten för personalen.

Gåvor och lån

Personal får inte ta emot gåvor eller pengar från dig. Personal får inte låna pengar eller köpa någonting av dig. Personalen får heller inte sälja någonting till dig.

Att flytta in i servicebostad

För att kunna flytta till bostad med särskild service behöver du ha en inkomst.

Din inkomst kan vara:

  • aktivitetsersättning
  • sjukersättning
  • lönebidrag
  • habiliteringsersättning
  • studiebidrag
  • lön

Du som har aktivitetsersättning eller sjukersättning kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få beror på hur mycket du betalar för din bostad och hur stora inkomster du har. Det första du ska göra när du har skrivit under ditt hyreskontrakt är att ansöka om bostadstillägg från Försäkringskassan. Ibland vill handläggaren på Försäkringskassan ha en hyresavi medskickad fast att du redan anmält den hyra som står på kontraktet. Mer information om ersättning/inkomst kan du hitta på Försäkringskassans hemsida, www.forsakringskassan.se

Viktigt att tänka på när du flyttar till servicebostad:

  • hyran ska betalas i tid varje månad
  • du får själv möblera och se till att du har det som du behöver i din lägenhet

Vad du behöver fundera över och ordna innan du flyttar in i servicebostaden:

  • adressändring
  • hemförsäkring
  • Telefonabonnemang
  • elavtal
  • TV-licens
  • ansöka om bostadstillägg eller liknande
  • bredband (Det behöver du bara göra om du vill ha bredband)

I samband med att du flyttar in i servicebostaden erbjuds du att tillsammans med dina anhöriga beskriva lite mer om vem du är och vad som är viktigt för dig. Saker som du tycker om att göra, saker som du inte tycker om och personer som är viktiga för dig. Då vet personalen när du flyttar in i servicebostaden lite mer om vem du är. När du flyttar in i servicebostaden kommer ett välkomstsamtal att ske. Där kommer man överens om hur din inflyttning ska fungera så att det blir bra för dig. Ni pratar om vilka förväntningar du har på boendet och personalen. Du får även information om hur det fungerar i servicebostaden och vilka som arbetar där

Att flytta från servicebostaden

Om du önskar byta bostad eller flytta från servicebostaden ska du ta kontakt med din LSS-handläggare. Om du flyttar från servicebostaden ansvarar du för att lägenheten lämnas i det skick som du fick den från början. Det kontrolleras vid en besiktning. Om du flyttar ut från servicebostaden kan personal hjälpa dig i att packa ner saker. Själva flytten och flyttstädning får du göra själv eller anlita flyttfirma och städhjälp.

Enhetschef

För varje servicebostad finns en enhetschef. Enhetschefen är ansvarig för servicebostaden.

Om du undrar över något

Du kan alltid vända dig till personalen med dina frågor. Du kan också prata med enhetschefen eller din LSS handläggare. Mina kontaktpersoner Här kan du skriva upp namn och kontaktuppgifter till dina kontaktpersoner.

Klagomål och synpunkter

Om du inte är nöjd med det får stöd du får kan du klaga eller lämna synpunkter.

Du kan klaga eller lämna synpunkter på olika sätt:

  • prata med personal
  • prata med enhetschefen
  • prata med din LSS-handläggare
  • skriva ner dina synpunkter och klagomål på blanketten Blankett för synpunkter och klagomål och lämna den till verksamheten alternativt skicka in blanketten.
  • lämna dina synpunkter och klagomål på kommunens webbplats, finspang.se/synpunkter

Om du inte själv vill eller kan skriva ner dina synpunkter så kan du be någon närstående eller kommunens personal om hjälp.

Boendestöd i det egna boendet

Personer med psykiska, intellektuella eller neurologiska funktionsnedsättningar och som bor i eget boende kan få boendestödet beviljat enligt socialtjänstlagen (inte LSS).

Oftast handlar det om att personal med särskild kompetens och kunskap om funktionsnedsättningen ger ett rehabiliterande eller habiliterande stöd.

Boendestöd ska ses som en samlad insats med både praktisk hjälp och motiverande stöd som kan variera över tid och i omfattning. Stödet ska bidra till att öka den enskildes motivation att leva ett självständigt liv.

 

Kontakt

Benny Nilsson
Enhetschef servicebostäder/gruppbostäder
Sektor social omsorg

0122-854 24
benny.nilsson@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång

Caroline Lassander
Enhetschef servicebostad/boendestöd
Sektor social omsorg

0122-852 77
caroline.lassander@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång

Martin Salberg
Enhetschef servicebostäder/gruppbostäder
Sektor social omsorg

0122-854 82
martin.salberg@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång

Robert Fröbom
Enhetschef servicebostäder/gruppbostäder
Sektor social omsorg

0122-850 36
robert.frobom@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång