Språk/Language

Några kända personer i och från Finspångstrakten

Inom det område som i dag hör till Finspångs kommun har flera intressanta och kända personer kommit från och verkat i. Här kan du läsa mer om några av dem.

Bengt Baron och Pär Arvidsson
Finspångssimmarna som tog OS-guld 1980

På OS i Moskva 1980 tog de båda finspångssimmarna Bengt Baron och Pär Arvidsson guld.

Bengt Baron vann OS-finalen på 100 meter ryggsim (42 hundradelar före de stora hemma­hoppen Viktor Kuznetsov och Vladimir Dolgov) och klubbkompisen Pär Arvidsson vann guld på 100 meter fjäril.

Båda OS-medaljörerna föddes i Finspång 1962.

Finspångs gamla simhall vid Östermalmsvägen ritades av arkitekten Bengt Gate från arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren och invigdes 28 januari 1967.  Några av de mest flitiga simmarna var Per Arvidsson och Bengt Baron som båda tog OS-guld i Moskva 1980.Simhallen stängdes för gott 17 september 2003 och revs i slutet av 2010. I bildens övre vänstra del syns Finspångs teater som även den är riven.Bilden är ett inramat fotografi som förvaras i Finspångs kommunarkiv.

Finspångs gamla simhall vid Östermalmsvägen ritades av arkitekten Bengt Gate från arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren och invigdes 28 januari 1967. Några av de mest flitiga simmarna var Per Arvidsson och Bengt Baron som båda tog OS-guld i Moskva 1980.Simhallen stängdes för gott 17 september 2003 och revs i slutet av 2010.

Willem de Besche (1573-1629)
Den belgiske affärsmannen som utvecklade Finspångs bruk

Willem de Besche föddes 3 december 1573 i Liége i östra Belgien. År 1595 invandrade han till Sverige.

Willem de Besche föddes 3 december 1573 i Liége i östra Belgien. År 1595 invandrade han till Sverige där han var järndragare, byggmästare vid bland annat Nyköpings hus och Gripsholms slott. Han utvecklade järnindustrin i Södermanland. Från 1615 hade han affärsförbindelser med Louis De Geer i Holland och han arrenderade Finspångs bruk och gård från år 1616.

I juli 1618 träffades ett arrendeavtal mellan honom och kronan, varigenom Finspångs gård och bruk, en gruva vid Hällestad, Hällestads, Vånga och Godegårds bruk samt det under­liggande fögderiet (delar av Memmings och Bråbo härad) jämte Sundbo härad i Närke överläts i arrende åt honom.

Willem de Besche avled i Finspång 10 februari 1629 och efter hans död blev Louis De Geer förmyndare för hans söner.

Anders Berg (1821-1912)
Pedagogen som gav namn till Bergska skolan och Bergska gymnasiet

Anders Berg (1821–1912).

På förslag av Torsten Rudenschöld blev Anders Berg föreståndare för Finspångs skola under åren 1858-1878 där han fick tillfälle att undervisa efter Rudenschölds program. Programmet innebar bland annat att man bröt med den då allmänt tillämpade Lancastermetoden.

Skolan var en mönsterskola och föremål för en mängd studiebesök av skolfolk. Under åren 1882-1887 var Berg slöjdinspektör vid Stockholms folkskolor och organiserade där slöjdundervisningen efter ett nytt program.

Bergska skolan och Bergska gymnasiet i Finspång är uppkallade efter Anders Berg.

Fredrika Aurora Taube de Geer (1753-1806)
Slottsfrun som fick ett tempel

Fredrika Aurora de Geer (född Taube).

Fredrika Aurora de Geer var gift med Jean Jacques De Geer (1737-1809) på Finspångs slott.
Paret Jean Jacques och Aurora De Geer samlade omkring sig både konstens och litteraturens storheter. I Finspångs berömda gästbok Philoloteca Finspongiensis återfinns namn som Sergel, C.A. Ehrensvärd, J.F. Martin, J.G. Oxenstierna, Creutz och kungarna Gustav III och Gustav IV Adolf.

På en höjd i slottsparken uppfördes 1791 Auroras tempel som ett minnes­märke över slottsfrun Aurora Taube De Geer. Även en väg i Finspång bär Auroras namn.

Gerhard Louis De Geer (1818-1896)
Pojken från Finspångs slott som blev Sveriges första statsminister

Gerhard Louis De Geer (1818-1896

Gerhard Louis De Geer födde på Finspångs slott 1818. De Geer hade en mängd uppdrag och som liberal politiker var han bland annat justitieminister och blev sedan landets första stats­minister (1876–1880) efter att den gamla ståndsriksdagen avskaffades och De Geer var med och genomförde tvåkammarsystemet i Sverige.

Louis de Geer (1587-1652)
Den belgiske bankiren och affärsmannen som kom till Finspång

Louis De Geer d.ä.

Louis de Geer som var son till en framgångsrik bankir och föddes år 1587 i Liège i östra Belgien. Han blev köpman och bankir i holländska Dordrecht och år 1615 etablerade han sig som finans- och affärsman i Amsterdam. Redan året innan började han exportera krigsmateriel och lyxvaror till Sverige och 19 februari 1627 anlände han för första gången till Sverige. I april samma år blir han svensk medborgare och får senare monopol på kanongjutningen då han övertog driften av kronans alla vapenfaktorier. I avtalet angavs Willem De Besche som De Geers kompanjon. Efter Willem de Besches död 1629 övertogs det mesta av De Geer själv, däribland Finspångs bruk som arrenderades. År 1641 blev De Geer ägare till bruket som var kvar i familjen De Geers ägo i 200 år.

Pehr Hörberg (1746-1816)
En produktiv konstnär från Småland

Självporträtt av Pehr Hörberg, 1807. Uppväxt i Småland, studerade först som autodidakt men bytte sedan till kostakademin i Stockholm. Levde som konstnär på Olstorp i Risinge.  Bilden är även publicerad i Finspångs kulturmiljöprogram, se www.finspang.se/kulturarv

Pehr Hörberg som föddes 31 januari 1746 i Virestads socken i Småland var en svensk konstnär som är mest känd för sina altartavlor. Han spenderade stora delar av sitt liv i Finspång där han bodde i Olstorp, Risinge socken och i Falla, Hällestad socken. Hörberg var mycket produktiv och hans egen verkförteckning upptar över 520 verk men de var säkert betydligt flera.

Hörberg avled 24 januari 1816 i Falla.

Johan Claesson Risingh (1616/1617-1672)
Prästsonen från Risinge som blev den sita guvenören för kollonin Nya Sverige

Johan Claesson (1616 eller 1617 till 1672) adlades 1653 och fick namnet Risingh. Han var född i Risinge prästgård och blev ämbetsman, guvernör och ekonom. 1651 blev Risingh Kommers­kollegiums förste sekreterare och 1653 dess kommissarie. Som guvernör för Nya Sverige 1654–55, det vill säga under kolonins sista år, befordrade han dess ekonomiska utveckling och utvidgade dess område genom förhandlingar med urfolken. Risingh var Sveriges förste national­ekonom i den meningen att han som förste svensk utförligt argumenterade för ett ekonomiskt, närmast merkantilistisk-kameralistiskt, program för riket som helhet. Sina ekonomiska idéer skrev han ned i En Tractat om Köp-Handelen, som dock aldrig blev fullbordad.

Hjalmar Wicander 1860-1939
Korkkungen från Byle som donerade Harpsund som statsministerns sommarstuga

Hjalmar Wicander, målning i Skedevi församlingshem. Född 20 oktober 1860 i Byle, Östergötland, död 11 februari 1939, var äldste son till August Wicander, som grundade Wicanders korkimperium. Tillsammans med sin son Carl August Wicander ägnade han sig åt omfattande välgörenhetsverksamhet under vilken bland annat Harpsund testamenterades till staten och Villa Lusthusporten på Södra Djurgården i Stockholm testamenterades till stiftelsen Nordiska museet. Hjalmar Wicander gjorde betydande donationer till Nationalmuseum, bland annat flera hundra porträttminiatyrer, vilket väsentligen bidragit till att museet har en av världens främsta samlingar av miniatyrer. Även i sin födelsesocken Skedevi bekostade han byggandet av församlingshemmet och restaureringen av Skedevi kyrka, samt gav en donation om 20 000 kr för uppförandet av en ny vanna då Reijmyre glasbruk återuppstod i början av 1930-talet efter några år utan verksamhet.Till Wicanders begravning i Skedevi kyrka 1939 avgick extratåg från Stockholm. Bland de närvarande märktes representanter från Konstakademin och Nationalmuseum. Bland minnestalarna vid jordfästningen märktes Anders de Wahl, justitierådet Edelstam, överintendent Axel Gauffin, regissör Knut Nyblom, professor Erik Lindberg, överste Ernst Ericsson och nämndeman Algot Rådenstein från Rejmyre. Kören Orphei Drängar från Uppsala sjöng och officiant var kyrkoherde B. Gunne.Bilden är publicerad i Finspångs kulturmiljöprogram från 2015, se www.finspang.se/kulturarv

Hjalmar Wicander föddes 20 oktober 1860 i Byle som äldste son till August Wicander, grundaren av Wicanders korkimperium.

Tillsammans med sin son Carl August Wicander ägnade han sig åt omfattande välgörenhets­verksamhet under vilken bland annat Harpsund testamenterades till staten och Villa Lusthusporten på Södra Djurgården i Stockholm testamenterades till stiftelsen Nordiska museet. Hjalmar Wicander gjorde betydande donationer till Nationalmuseum, bland annat flera hundra porträttminiatyrer, vilket väsentligen bidragit till att museet har en av världens främsta samlingar av miniatyrer. Även i sin födelsesocken Skedevi bekostade han byggandet av församlings­hemmet och restaureringen av Skedevi kyrka, samt gav en donation om 20 000 kr för uppförandet av en ny vanna då Reijmyre glasbruk återuppstod i början av 1930-talet efter några år utan verksamhet.

Till Wicanders begravning i Skedevi kyrka 1939 avgick extratåg från Stockholm. Bland de närvarande märktes representanter från Konstakademin och Nationalmuseum. Bland minnes­talarna vid jordfästningen märktes Anders de Wahl, justitierådet Edelstam, överintendent Axel Gauffin, regissör Knut Nyblom, professor Erik Lindberg, överste Ernst Ericsson och nämndeman Algot Rådenstein från Rejmyre. Kören Orphei Drängar från Uppsala sjöng och officiant var kyrkoherde B. Gunne.

Kontakt

Finspångs kommun

0122-850 00
kommun@finspang.se

Bergslagsvägen 13-15, 612 80 Finspång