Finspångs kommun

Språk/Language

Vatten och avlopp

De flesta som bor i Finspångs kommun är inkopplade på det kommunala vatten- och avloppsnätet men det finns även en hel del hushåll som har enskilda lösningar.

Finspångs Tekniska ansvarar för kommunens drift och underhåll av vattenverk och avloppsreningsanläggningar. De ansvarar även för att det kommunala ledningsnätet underhålls, förvaltas och byggs ut. Nedan finns information om både kommunala och enskilda anläggningar. 

Torrtoalett och eget omhändertagande

I vissa fall kan det vara motiverat att ta hand om avloppsfraktioner från hushållets avlopp på den egna tomten. Det kan exempelvis gälla avlägset belägna fastigheter dit slambilen har svårt eller långt att köra. Med torrtoa finns god möjlighet till kretslopp av näringsämnen i avloppet.

Latrin och urin kan du kompostera och använda som gödning på den egna fastigheten. Du måste dock kunna göra det på ett sätt så att det inte uppstår problem med lukt eller smittspridning.

Det är inte tillåtet att gräva ned latrin utan att först behandla det, att göra det är straffbart och kan medföra en miljösanktionsavgift. Anledningen är att bakterier i obehandlad latrin kan spridas och förorena din eller grannens vattentäkt. Kompostering av latrin är däremot en hantering som anses mer säker, då bakterier och parasiter dör innan latrinen arbetas ner i marken om komposteringen sköts korrekt.

Det krävs tillstånd från bygg- och miljönämnden för kompostering och eget omhändertagande av urin och latrin.

Det finns många olika lösningar för att ta hand om urin och latrin på egen tomt, både sådana som är torra och sådana där vattentoalett används. Vilken lösning passar dig bäst utifrån dina och fastighetens förutsättningar?

Latrinkompostering

Grundkravet för en latrinkompost är att den ska vara täckt med lock och ha tät botten, för att förebygga läckage. Det är viktigt att den har lufthål så att luft kan komma in. På fastigheten ska det finnas två behållare som används växelvis, alternativt en behållare med två fack. Det är viktigt att den är av tåligt material och ha regntätt lock. Fåglar, råttor och flugor ska inte kunna ta sig in i komposten.

Latrin innehåller smittämnen och ska komposteras en längre tid innan spridning. Mellan ett till två år rekommenderas, beroende på vad komposten ska användas till. Även om latrinkomposten ser ut och luktar som jord långt tidigare kan man inte vara säker på att det är smittsäkert förrän efter två år.

Om du använder latrinkomposten för gödsling av grönsaker som är i kontakt med jorden och konsumeras råa (t ex morötter) rekommenderas minst två växtsäsonger mellan spridning och skörd. I övriga fall (t ex bärbuskar eller majs) rekommenderas minst en växtsäsong.

  • Latrinkomposten ska bestå av beständigt och vattentätt material, vara försedd med tät botten och regntätt lock samt vara skadedjurssäker. Kompostbehållaren ska bestå av minst två behållare, alternativt en behållare med två fack.
  • Latrin ska komposteras i 12 månader innan spridning.
  • Behållarna placeras 25 meter från vattendrag och 5 meter från tomtgräns.
  • En latrinkompost ska anordnas och skötas så att olägenheter för människors hälsa eller miljön inte uppkommer.

Omhändertagande av urin

Urin är relativt rent från smittämnen och kan spridas på odling direkt under växtsäsong. Det kan spridas på egen tomt utan att lagras en längre tid. Att sprida urinen på gräsmatta eller liknande och sedan använda gräsklippet till gödning är ett bra sätt att ta om hand näringen i urin. Urin ska helst vattnas ned i marken direkt eller spridas när det regnar. För att så mycket av näringsämnena som möjligt ska tas upp av växterna ska spridningen ske under växtsäsongen, annars riskeras läckage av näringsämnen till grundvattnet och därefter vattendrag. Undvik att använda vattenspridare eftersom det kan innebära stora ammoniakförluster. Vattenspridare är dessutom olämpligt ur hälsoskyddssynpunkt.

  • Om urin från flera hushåll lagras på samma ställe, så ska den lagras i 6 månader, utan tillförsel av färsk urin, innan spridning. Urin från det egna hushållet behöver inte lagras under längre tid om det ska spridas på egen tomt.
  • Lagring av urin ska ske i en lufttät behållare, för att undvika lukt och kväveläckage.

Vid spridning på egen tomt

  • Vid spridning av behandlade fekalier behövs en yta på minst 10 kvadratmeter per person och år. En familj på fem personer behöver då cirka 50 kvadratmeter bevuxen yta.
  • Vid spridning av urin behövs en yta på minst 40-50 kvadratmeter per person för att sprida ut ett års uppsamlad urin, det vill säga cirka 150-300 kvadratmeter för en familj med fem personer.
  • Spridning av latrinkompost och urin får inte ske närmre än:
    1 meter från dike,
    6 meter från sjö eller vattendrag,
    12 meter från dricksvattentäkt.
  • Spridning ska ske under växtsäsongen (1 april - 31 oktober).
  • Urin ska inte spridas med sprinklers eller vattenspridare.
  • Vid spridning av latrinkompost ska denna myllas ned för att minska risken för människor och djur att komma i kontakt med materialet.

Bra att tänka på:

  • Urin bör inte spridas på sådant som äts rått, exempelvis frukt, bär och grönsaker.
  • Latrinkompost bör spridas på sådant som inte ska förtäras, till exempel blomrabatter.
  • Gödslar du dina grönsaksodlingar, eller annat som ska ätas, bör det gå minst en månad mellan spridning och skörd, som en extra försiktighetsåtgärd.
  • Att montera urinsorterande insats i en befintlig torrtoalett minskar problem med flugor och lukt. Tunnan fylls heller inte lika snabbt!
  • Det blir mindre lukt om man inte späder ut urinen och man får en mindre volym att hantera.

När du ska anlägga ett enskilt avlopp, det vill säga ett avlopp som ligger utanför det kommunala verksamhetsområdet, måste du alltid söka tillstånd hos kommunens miljöenhet.

Kan man inte ansluta sin fastighet till det kommunala avloppsnätet får man ansöka om en enskild avloppsanordning. Alla fastigheter, även fritidshus, med indraget vatten eller med avloppsrör ut från huset omfattas av bestämmelserna om utsläpp av avloppsvatten i miljöbalken och förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Varför rena avloppsvatten?

Allt du spolar ner i toaletten eller handfatet samt bad-, disk- och tvättvatten (BDT) blir avloppsvatten. Innan vattnet kan släppas ut i vår miljö måste det renas. Orenat eller dåligt renat avloppsvatten kan orsaka smittspridning av sjukdomsframkallande bakterier och virus till yt- och grundvatten. Avloppsvatten innehåller även syreförbrukande ämnen, näringsämnen som fosfor och kväve samt rester av kemikalier och annat som du använder i hushållet.

Enskilda avlopp står för en stor del av läckaget av näringsämnen till våra vatten. Belastningen av fosfor är lika stor från enskilda avlopp som från de kommunala reningsverken, trots att endast 10 procent av befolkningen i Sverige är anslutna till enskilda avlopp. Utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten påverkar sjöar och hav. Utsläppen kan orsaka övergödning, vilket i sin tur kan leda till t. ex. algblomning, syrebrist och att områden växer igen.

Det är även viktigt att skydda badvatten och enskilda dricksvattentäkter från föroreningar i avloppsvatten såsom virus och bakterier. Det gäller såväl din egen dricksvattenbrunn som dina grannars dricksvattentäkter.

Att tänka på när du ska anlägga ett eget avlopp

För att få inrätta en avloppsanordning måste du först ansöka om tillstånd, i vissa fall räcker det med en anmälan. Ansökan om tillstånd och anmälan ska skickas in till kommunens bygg- och miljöenhet. Länk till blanketten finns längre ner på denna sida.

Ansökan eller anmälan måste godkännas innan arbetet med anläggningen får påbörjas. I samband med godkännandet avtalar en inspektör från bygg- och miljöenheten tid för ett besök på platsen tillsammans med dig, bygg- och miljöenheten gör även en slutbesiktning. Efter slutbesiktning sänds en kopia till Finspångs Tekniska Verk.

Om du redan har en anläggning och ska göra förbättringar på den ska du göra en ansökan.

Det finns flera olika typer av avloppslösningar

Det finns flera olika typer av avloppslösningar som kan väljas under förutsättning att de uppfyller de krav som ställs. Ta gärna hjälp av en entreprenör eller konsult när du väljer typ av avloppsanläggning.

För mer information och stöd, besök avloppsguiden.se.

Många fastigheter har inte tillräcklig rening

Många fastigheter har enskilda avlopp utan tillräcklig rening och släpper ut avloppsvattnet orenat eller endast delvis renat. För att minska negativ påverkan på miljön genomför bygg- och miljöenheten återkommande tillsyn av enskilda avlopp. Bygg- och miljöenheten kontrollerar vilken sorts avloppsanordning som finns och hur den fungerar. I de fall reningen av avloppsvattnet bedöms otillräcklig ställs krav på fastighetsägaren att åtgärda detta inom en viss tid.

Fastighetsägarens ansvar

Om du har ett enskilt avlopp är det alltid du som fastighetsägare som är ansvarig för avloppsanläggningen. Det är också du som ansvarar för driften och skötseln av anläggningen och för att avloppet inte ska orsaka problem för hälsan eller miljön.

Miljösanktionsavgift

Om du utan tillstånd eller anmälan inrättar en enskild avloppsanordning eller utan tillstånd ansluter vattentoalett till befintlig avloppsanordning kan du bli ålagd att betala miljösanktions­avgift enligt förordning (2012:259) om miljösanktionsavgifter.

Förmultningstoalett

Förmultningstoalett eller annan torrklosett används främst i det enklare boendet eller fritidshuset. Vill du installera förmultningstoalett eller liknande ska du anmäla det till kommunens miljöenhet. Du kan även ansöka om att själv få ta hand om latrinet.

Slam och latrin

Information om slam- och latrintömning finns hos Finspångs Tekniska.

Har du en egen vattentäkt i form av grävd eller borrad brunn är det också ditt eget ansvar att kontrollera vattnets kvalitet. Vattenkvalitén kan variera under året beroende på vädret och hur väl skyddad din brunn är.

Det är speciellt viktigt att du kontrollerar ditt vatten om du har barn eftersom de är mer känsliga för vissa ämnen i vattnet än vuxna.

Radon i dricksvatten

Djupborrade brunnar kan ge vatten med hög radonhalt. Särskilt i områden där berggrundens halt av uran är högre än normalt. Det drabbar främst dem som har egna brunnar. När radonförande vatten används i hushållet avgår radon till inomhusluften.

En grov tumregel är att om radonhalten i vattnet är 1000 Bq/l ger bidraget till inomhusluften upphov till en radonhalt på ca 200 Bq/m³. (Bq = Bequerel, den enhet man mäter i)

Det är inte bra att dricka vatten med höga radonhalter och det anses vara särskilt olämpligt för barn upp till 10 år. Därför har Livsmedelsverket infört följande gränsvärden för radon i kommunalt- och enskilt vatten: mer än 100 Bq/l = tjänligt med anmärkning, mer än 1.000 Bq/l = otjänligt.

Det enda sättet att ta reda på om vattnet innehåller höga radonhalter är att göra en analys.

Arsenik och uran kan också förekomma

Andra ämnen som du ska vara uppmärksam på är Arsenik och Uran.

Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten är 10 µg/l inom EU. (µ= mikrogram = miljondels gram). Gränsvärdet för arsenik är baserat på risk för cancer.
Riktvärde för uran är 15 mikrogram per liter vatten. Njurarna påverkas av uranets kemiska egenskaper, inte av dess strålning.

Bygg- och miljöenhetens rekommendation till dig med egen borrad brunn är att du undersöker och tar prov på vattnet för att få veta om det innehåller radon, arsenik eller uran. Detta gäller särskilt dig som är permanentboende.

Du kan vända dig till kommunens bygg- och miljöenhet för rådgivning – eller direkt till ett ackrediterat laboratorium.

Du kan läsa mer om det kommunala avloppet på Finspångs Tekniskas webbplats.

Du kan läsa mer om det kommunala dricksvattnet på Finspångs Tekniskas webbplats. Där finns information om till exempel ledningsnät, vattenkvalitet, vattenskyddsområden och eventuella kokrekommendationer och bevattningsförbud.

Finspångs kommun står liksom övriga kommuner inför stora utmaningar när det gäller att säkerställa en hållbar vatten- och avloppsförsörjning. Lagstiftning och internationella överenskommelser kräver ökad hänsyn till både hälsa och miljö. Utsläppen av miljö­störande ämnen till våra vatten måste minska. I enlighet med Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har Finspångs kommun uppmärksammat behovet av en övergripande VA-plan (vatten- och avloppsplan).

VA-planen utgår från Havs- och vattenmyndighetens vägledning för kommunal VA-planering. Varje del i VA-planen inleds med kommunens policy. Utifrån policyn presenteras i tabellform aktiviteter som syftar till att möta framtida utmaningar och identifierade behov. Till VA-planen biläggs en VA-översikt som är ett kunskapsunderlag som främst vänder sig till dem som arbetar med VA-frågor.

Inför beslutet i kommunfullmäktige var förslaget till VA-plan utsänt på bred remiss. Under remisstiden inkom ett stort antal yttranden vilka sammanställdes till en samråds­redogörelse. Utifrån inkomna synpunkter reviderades förslaget till VA-plan till vissa delar.

Kontakt

Finspångs Tekniska
Kundservice
Felanmälan

0122-851 80
kundservice@finspangstekniska.se

Norrköpingsvägen 32, 612 80 Finspång

Miljöfunktionens expedition

0122-852 35.
miljo@finspang.se

Telefontid: Måndag-onsdag kl. 13-15, torsdag-fredag kl. 09-11

Finspångs kommun, Bygg- och miljöenheten, 612 80 Finspång